Anyone can be a father,but it takes someone special to be a daddy.

Var i Tingsrätten i Måndags,  för att göra en väldigt lång historia kort, Tindra och Mirandas pappa, har inte sedan jag lämnade honom när dom var fem månader brytt sig om dom, på deras första födelsedag kom han,hans nya flickvän och några till från hans släkt men ingen av dom hade någon present med sig, när han sedan skulle gå så fick min syster säga till honom att "ska du inte ens säga hejdå till dina barn?" . åter igen på deras andra födelsedag har dom inte fått någon present,han har inte hört av sig på något vis överhuvudtaget! fem jular har jag firat tillsammans med mina flickor, åter igen ingen julklapp under något av åren, 5ÅR ? i år blir flickorna 6 år och börjar skolan, jag la in om ensam vårdnad, eftersom han inte hör av sig, han visar inget intresse överhuvudtaget för flickorna och har inte gjort det på dessa åren heller, i tingsrätten säger han att han vill träffa dom och vill ha ett umgänge varannan lördag och söndag fyra timmar! hur reagerar man? nu e det bestämmt så att han ska komma hem till oss och träffa Tindra och Miranda fyra timmar varannan lördag och fyra timmar på söndagen, men just nu e jag så kluven att se Tindra och Miranda bli sårad gång på gång gör ont i mig, det gör ont i mitt hjärta ! det dödar mig inombords bokstavligen talat! men hur ska jag någonsin få dom att förstå? det känns inte rättvist mot flickorna, och jo det är klart att dom borde ha kontakt med sin pappa, helt klart! men nog finns det gränser, och jag vet att OM jag inte lagt in om ensam vårdnad så hade han ALDRIG någonsin dragit upp umgänge, ALDRIG, han hade aldrig nämnt att han ville träffa dom. men hur ska andra veta det ? dom tror på det han säger ju, o ja det e klart när dom inte vet någon annan historia, och jag försöker att förklara men det tar på mig, det tar på mina krafter psykiskt att vara stark inför barnen och min sambo och alla utåt, men inombords så är det helt uppochner vänt, tro mig inombords är jag trasig. Jag vill mina barns bästa, o ja det bästa hade varit om han funnits där... från början! inte bara komma in sådär några år senare "hej här e jag er super duktiga pappa" nej för riktigt så går det nog inte till, inte för mig. jag ska kämpa, för mina flickor förtjänar det bästa,inget trubbel !



Love///

SadAngel*

RSS 2.0